Har läst en blogg ett tag om lille Victor som drabbades av cancer när han var 11 månader. Hans mamma skriver så rakt in i hjärtat och jag sitter och gråter varenda gång jag är inne...har inte ens klarat av att kommentera ännu! Tror att jag relaterar extra mycket eftersom Theo är precis lika gammal nu som Victor var när han blev sjuk. Victor var en kämpe men behandlingen var inte ens över när cancern "exploderade" och det värsta en förälder kan vara med om var oundvikligt...Victor blev 1 år och 7 månader. Ikväll är de med på "Sjukhuset" på tv3, de har redan varit med några gånger innan men ikväll är det sista gången. länkar till bloggen här
Nej nu vill jag bara krama mina egna barn och bevara dem från allt ont...livet är bra orättvist, vissa glider genom livet på en räkmacka och andra får kämpa sig igenom motgångar heeela tiden! Men varför ska små barn behöva ryckas bort så där, varför???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Usch jag så hemskt, vill försöka undvika att läsa sånt där eftersom jag blir så illa berörd och mår så dåligt samtidigt är det bra att faktiskt förstå hur bra man själv har det och vara tacksam för det man har... visst blir man extra pussig och kramig med sina egna barn när man läser och hör om barn som mår dåligt, är sjuka eller far illa på ett eller annat sätt.
SvaraRaderaJag hittade en blogg: www.singelpappa.blogg.se om en fruktansvärd olycka som ryckte bort halva hans familj, men ändå hoppfull. På något konstigt vis så blir de som är med om en massa hemskheter och tragiska händelser så starka, oftast mycket gladare och lyckligare för det de har... imponerande faktiskt men hemskt som du skriver att vissa glider genom livet på en räkmacka och är ändå inte nöjda medan andra...
Kramar!!
Åhhhhh! Jag bara gråter när jag läser om Victor. Hur kan något sådant få ske? Ett litet, litet barn som får genomgå ett gigantiskt lidande med tuffa behandlingar och sedan dö...En av livets absolut svåraste frågor: Hur förklarar man barns lidande och död? Krama moster Johannas godingar! Kram
SvaraRadera